Digitala Produktioner
Studenter på yrkeshögskolan Medieinstitutet har genom kreativitet och digitala verktyg skapat kampanjer på temat mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Deras digitala animations-kampanjer visades upp under hösten 2023.
Vi gav 35 studenter som pluggar Digital Content Design i uppgift att genom kreativitet och egna reflektioner tolka projektets vinnarnovell “Förbudet”. Resultaten blev imponerande, inspirerande, obehagliga och slagkraftiga produktioner som ställer frågor om mänskliga rättigheter och demokrati på sin spets.
Utforska de olika verken nedan!
We are still here
Verk skapat av Amelia Sunna och Ylva Sandström
Studenterna har tagit fram foton och en digital sekvens som ger hänvisningar till kopplingen mellan kolonialt förtryck och mänskliga rättigheter. Fokus ligger på urfolks rättigheter, i synnerhet samernas rättigheter.
We Are Still Here är ett foto-filmprojekt baserat på konflikten mellan Europas urbefolkning och svenska staten. Samer har genom historien blivit diskriminerade och fråntagna sina rättigheter och tillgången till sin mark, skolgång, livnäring, kultur och till och med kroppar. We Are Still Here är en påminnelse om att det samiska folket till högsta grad existerar än idag och att de, som Europas enda urbefolkning, ska ha rätt att påverka de demokratiska frågor som berör deras överlevnad och välbefinnande.
Fotona som ligger till grund för produktionen är tagna i Stockholms tunnelbana (Solna station) för att framhäva kontrasten mellan det traditionella och det moderna. Konsten på väggarna är en politisk skildring av den moderna människans relation till naturen. Det gröna symboliserar skogen och det röda en solnedgång, som mött av den metropoliska miljön representerar hur man avverkar skog, exploaterar marker och avfolkar landsbygden för att utnyttja naturens resurser och bygga nytt. Den gula solen som finns avtecknad på väggarna går att koppla både till den samiska flaggan och färgen gul som är huvudtema i novellen Förbudet.
Låt dig inte tystas
Verk skapat av Ronja Kumlin och Viktor Waara
I novellen Förbudet instiftas ett förbud mot färgen gul och allt som det associeras med. För kreatörerna Viktor och Ronja förs tankarna till den grova censurering som sker i demokratiskt förtryckta samhällen. Filmen är en uppmaning om att använda sin röst i det demokratiska utrymmet och inte låta sig tystas i sitt ifrågasättande av orättvisor.
Kära Medborgare
Verk skapat av Fanny Öster, Smilla Åkesson, Weronika Synak och Sara Ghane
Verket illustrerar scenen i novellen där det annonseras att färgen gult kommer att vara förbjudet och att personer som har något gult kommer att bli gripna av färgpolisen och fängslas. Kreatörerna drar paralleller till en europeisk kontext av totalitarism och propaganda, där förbud och inskränkningar av rättigheter smyger sig på för att sedan helt rubba de demokratiska grundvalarna. Verket associerar till de allt mer restriktiva, människorättskränkande lagar som stiftas i olika EU-länder, som t ex abortlagarna i Polen. Det är känslor av skräck, rädsla och oro som de
fokuserat på och berört i videon för att visa allvaret i situationer som denna.
Fia med knuff
Verk skapat av Tove Mannerblad
Detta digitala verk ger uttryck för klimatförändringens relation till mänskliga rättigheter och gestaltar det genom ett klassiskt Fia med knuff - brädspel. Brädspelet är ett sätt att visa maktrelationer och orättvisa. I målet är ett träd som står för resurser, även kunskap och utbildning. En hand från den gula spelaren, som är mest drabbad av klimatförändringar, sträcker sig efter tärningen men blir hindrad från att delta. I de vita plattorna syns tidningspapper som visar att spelet även till stor del går ut på att navigera sig genom information och desinformation.
It shouldn’t be that hard, human rights
Verk skapat av Beatrice Ramel Wåhrberg och Elina Brännström
”It shouldn’t be that hard”. Så kände kreatörerna när de gjorde research om mänskliga rättigheter. Dels för att de uppfattade informationen alldeles för svårläst och svårtolkad för att få stor spridning, men också för att rättigheterna i sig känns så självklara och borde inte vara så svåra att uppnå som de är idag. Det finns människor i världen idag som är berövade på sina mänskliga rättigheter och de mest självklara sakerna i livet är inte en självklarhet för alla människor. För de i världen som inte drabbas lika hårt av förtryck kan det däremot vara svårt att relatera till att bli berövad någon eller flera av sina mänskliga rättigheter. Den enskilda individen kan göra mycket men inte allt, och något alla kan göra är att göra sig påläst om situationen för mänskliga rättigheter i omvärlden och i sin närhet.
Freedom is claimed not granted
Verk skapat av Gustaf Angelin och Cecilia Törsler Viström
Det här är en innovativ och provokativ film med syfte att skapa en känsla av obehag och framtidsskräck. Efter att ha läst novellen ”Förbudet” inspirerades kreatörerna till att i verket måla upp den dystopiska framtid som vi upplevde att novellen belyste. Novellen lyfter också fram individens ansvar; att våga säga ifrån i ett tidigt stadium när något känns fel, våga ifrågasätta. I sitt verk vill de visa upp hur utfallet skulle kunna tänkas se ut om vi inte tar vårt ansvar som mänsklig art. Verket målar upp ett mörkt år 2080 där en högteknologisk totalitär regim utövar fullständig kontroll över sina medborgare ända från födseln. I den dystopiska världen måste alla ha samma ögonfärg och ett nummer och streckkod tatueras in på armen. Demokrati och mänskliga rättigheter är idag på dekis runt om i världen medan krig och systematisk påverkan sprider sig som ett gift över jorden. Kreatörerna anser att det är vårt ansvar att tillsammans stå upp för, värna om och skydda våra mänskliga rättigheter så vi inte i framtiden hamnar i en värld som liknar ”Förbudet”. Vad är det för värld vi vill leva i?
First they came
Verk skapat Juni Hoffsten
Ett verk inspirerad av poeten Pastor Martin Niemöller (1892–1984), som var motståndare till Adolf Hitler och hans dikt “First They Came” som handlar om hur intellektuella och andra i Nazityskland inte agerade tillräckligt mot regimen tidigare, när nazisterna började att föra bort människor. Att genom sin tystnad hade de varit medskyldiga till nazisternas fängslande, förföljelse och mord på miljontals människor.
Dikten lyder:
“First they came for the socialists, and I did not speak out—because I was not a socialist. Then they came for the trade unionists, and I did not speak out—because I was not a trade unionist. Then they came for the Jews, and I did not speak out—because I was not a Jew. Then they came for me—and there was no one left to speak for me.”
Den handlar alltså om Europas största trauma och kanske mest kända brott mot mänskliga rättigheter. Den händelse man kanske mest refererar till när man pratar om mänskliga rättigheter. I novellen vill man skapa en vi-mot-dom känsla precis på samma sätt som i verklighetens nazi-Tyskland. Och precis som det ofta är när mänskliga rättigheter kränks var människor i Tyskland, länder runt omkring och världen tysta alldeles för länge. Och lät det på ett sätt gå för långt. Civil Rights Defenders menar att demokratin nedmonteras i tre steg. Först demonisering, sedan att kritiska röster tystas och sist konsolidering av makten. När kritiska röster tystas så förvrängs sanningen via desinformation och smutskastning. De som säger ifrån tystas genom repressiva metoder såsom hat, hot, våld eller rättsliga påföljder. Andra håller tyst av rädsla. Detta verk handlar om hur viktigt det är att höja sin röst innan det är för sent. De som kränker mänskliga rättigheter är farliga. Men vi som ser på och är tysta är de som låter det ske.